Tillgängliggör stadskartan som öppna data

By | Uncategorized

Göteborgs stad tillgängliggör nu kommunens stadskarta som öppna data. Stadskartan är en översiktlig karta som beskriver Göteborg. Kartan kan bland annat användas som bakgrund till verksamhetsdata samt för översiktlig orientering i staden. Den är även lämplig som bakgrundskarta till annan information där det ställs höga krav på stora zoomintervall och varierande kartografiskt utseende.

Tillgängliggörandet av kartan gör Stadsbyggnadskontoret i Göteborgs stad inom ramen för projektet ”Öppna grundläggande geodata” som går ut på att tillhandahålla stadens grundläggande geodata som öppna data. De långsiktiga målen är att medborgarna ska uppleva bättre service och ökad insyn samt att fler innovativa tjänster som baserade på öppna data ska göra vardagen enklare för medborgare och näringsliv.

En något äldre variant av stadskarta. Så såg Göteborgs stadskarta ut år 1888.

– Innan har vi varit bundna av att ta betalt för dessa data enligt Byggnadsnämndens taxa, men det som folk nu triggas av är att dessa data blir gratis, säger Gunnar Blide, som är processledare och verksamhetsutvecklare på Stadsbyggnadskontoret i Göteborg.

Förutom Göteborgs stadskarta tillgängliggörs även ortofoton som öppna data senare i vinter. I början av nästa år planeras baskartan att tillgängliggöras, vilket är en väldigt efterlängtad nyhet bland många. Baskartan kallades tidigare för primärkarta och är fotogrammetriskt framställd från flygbilder med en flyghöjd på cirka 1000 meter. Den innehåller kartdetaljer med hög noggrannhet, till exempel byggnader, höjdkurvor, vägkanter, kantsten, häckar, staket, träd med mera. Kartan är fotogrammetriskt framställd ur digitala flygbilder.

En del av Göteborgs stadskart så som den ser ut 2019

En del av Göteborgs stadskarta så som den ser ut 2019

Baskartan består av stadens grundläggande geografiska information och har den högsta detaljeringsnivå som används kommunövergripande inom stadsbyggnadsområdet. Kartan används även utanför stadens verksamhet inom bland annat planering och projektering. Den används till exempel till nybyggnadskartor, vid byggprojekt, för allmänna orienteringskartor och som underlag vid analyser. En av de tjänster som har stor nytta av baskartan är OpenStreetMap, som i sin tur används av tusentals appar och webblösningar. Uppsala och Helsingborg var två av de första kommunerna som släppte sina baskartor som öppna data. Sedan dess har ytterligare ett antal kommuner tillgängliggjort kartorna, och inom kort är det alltså Göteborgs tur.

– När vi gör våra grundläggande geodata fritt tillgängliga och släpper kontrollen över hur datan används så krävs också ett nytt tankesätt, säger Gunnar Blide.

Stadskartan finns tillgänglig på Göteborgs stads sida om öppna data: www.goteborg.se/psidata

Hör och se Gunnar Blide berätta om satsningen på stadskartan som öppna data i filmen här nedanför. Filmen spelades in i samband med en workshop om öppna data och datadriven innovation i Göteborg i november 2019:

BILDTEXT: Göteborg stad släpper nu stadskartan som öppna data. Kartan finns i två varianter, färg och gråtonad. Den innehåller generell information om mark, kommunikation, hydrografi, byggnader, adressnummer och gatunamn, administrativ indelning och övrig orienterande text.

Såhär ser Stockholms stadskarta ut

Som jämförelse: Så här ser Stockholms stadskarta ut. Klicka här om du själv vill kolla in kartan av vår huvudstad.

Så får Sverige en bättre plats i OURdata index

By | Uncategorized

Sverige fick en riktigt dålig placering i OECD:s OURdata index 2019. Bland de 33 länder som redovisas i rapporten hamnar Sverige på plats 32 i den totala sammanställningen. Bara Litauen har en sämre placering. DIGG kommenterar situationen här.

En av många som tycker att man borde göra något åt saken är Peter Krantz, utvecklingsstrateg på SKL. Han har därför tagit en närmare titt på vilka insatser som skulle kunna göras för att få Sverige att hamna högre upp i OURdata index.

– Jag gjorde en snabbkoll och upptäckte flera saker som drar ner betyget. Framförallt handlar det om att på nationell nivå tydliggöra lagstiftning och uppdrag runt öppna data. Många data finns redan tillgängliga – men är svåra att hitta, vilket ger lägre betyg, säger Peter Krantz.

Det handlar exempelvis om kriminalstatistik som redan finns, men inte listas på öppnadata.se. Detsamma gäller för olika typer av skolrelaterade data, regeringens budget samt valresultat – och mycket mer. Totalt handlar det om ca 10-15 datamängder som, enligt Peter Krantz, med en relativt liten arbetsinsats skulle kunna fixas till och listas på öppnadata.se, vilket därmed skulle ge Sverige en bättre position i OURdata index framöver.

Här syns några av de åtgärder som Peter Krantz har listat

Här syns några av de åtgärder som Peter Krantz har listat

– Valmyndigheten har haft öppna data om valresultat i flera år men finns inte på öppnadata.se. Här finns många lågt hängande frukter som man skulle kunna ta tag i, säger han.

Trots att Sverige hamnar näst sist i OURdata index 2019 så är betyget i årets version klart bättre än i OURdata index 2017 som publicerades för två år sedan.

Trots att Sverige hamnar näst sist i OURdata index 2019 så är betyget klart bättre än i OURdata index 2017, som publicerades för två år sedan.

Trots att Sverige hamnar näst sist i OURdata index 2019 så är betyget i årets version klart bättre än i OURdata index 2017, som publicerades för två år sedan. (Se bild här intill).

Det finns alternativa index. OECD är inte ensamma om att ta fram jämförelser kring öppna data mellan olika länder. The Global Open Data Index (GODI) från Open Knowledge Foundation är ett alternativ. I den senaste versionen från 2016 så toppar Taiwan, Australien och Storbritannien med Sverige på plats 21 (av totalt 94).

I 2016 års version av OpenData Barometer från World Wide Web Foundation ligger Storbritannien högst upp, följt av Kanada och Frankrike. Sverige ligger på plats 15 av totalt 115 listade länder.

Har du själv några tankar kring detta – diskutera då gärna vidare i gruppen på LinkedIn!

Daniel Broman och Sara Penje från Lidingö stad tar emot utmärkelsen Sveriges Digitaliseringskommun från digitaliseringsminister Anders Ygeman

Öppna data gjorde Lidingö till årets digitaliseringskommun

By | Uncategorized

Daniel Broman och Sara Penje från Lidingö stad tar emot utmärkelsen Sveriges Digitaliseringskommun från digitaliseringsminister Anders Ygeman


På Kvalitetsmässan i Göteborg utsågs Lidingö till Sveriges digitaliseringskommun 2019. Enligt juryn, där DIGG:s generaldirektör Anna Eriksson var med, är Lidingö den kommun som bäst har lyckats med att använda IT och digitaliseringens möjligheter för att utveckla verksamheterna, demokratin och kommunen som helhet.

– Vi har jobbat mycket med att göra det svåra enkelt och att hitta lösningar som gynnar invånarna på Lidingö. Vi har bland annat arbetat med digitala parkeringstillstånd och ögonskanning av elever för att upptäcka dyslexi i verksamheterna, säger Daniel Broman, stadsdirektör på Lidingö.

Lidingö försöker att vara transparenta och har särskilt fokus på öppna data. Ambitionen är att tillgängliggöra så mycket data som bara går.

– När det gäller öppna data så lägger vi ut de data som vi har, för att våra medborgare ska kunna ta del av dem men också för att andra, utanför Lidingö, kan ta del av dem vilket kan bidra till ännu mer utveckling, säger Sara Penje, utvecklingschef i Lidingö.

Se intervjun med Daniel Broman och Sara Penje:

Juryns motivering lyder:

”Årets vinnare visar såväl mod som vilja i att använda digitaliseringens möjligheter för att möta invånarnas behov och verksamhetens utmaningar. Lidingö stad har förstått varför förnyelse är viktigt och lyckats integrera sina ambitioner för utveckling i en digital tid fullt ut i verksamheten, kulturen, ledningen och styrningen. Årets vinnare når resultat på riktigt. De höjer servicen och kvaliteten samtidigt som de sparar på energin, klimatet och skattemedlen.

Genom en utpräglad samverkanskultur och en inställning bidrar man också till hela Sveriges innovationskraft. Lidingö stad visar i ord och handling att det går att balansera effektivitet och innovation och visar vägen mot en enklare, öppnare och effektivare offentlig förvaltning.”

Utmärkelsen delas ut vartannat år, och årets fem finalister var Karlskrona kommun, Karlstads kommun, Lidingö stad, Södertälje kommun, samt Umeå kommun.

  • Karlskrona kommun har tagit fram en ny digital översiktsplan som möjliggör bättre medborgardialog. Stadsplanering kan upplevas i 3D via en digital tvilling av staden där det även går att lämna synpunkter.
  • Karlstads kommun har jobbat fram en digitaliseringsstrategi och de senaste åren har cirka 300 digitala initiativ genomförts. Ett exempel är att karlstadsborna med hjälp av AR- och VR-teknik och den prisbelönta webbplatsen Karlstad växer kan besöka stadens nya resecentrum flera år innan första spadtaget ännu ägt rum.
  • Södertälje kommun har under ett år kunnat identifiera nödvändiga huvudprocesser inom digitalisering och även bygga grundförutsättningar för att etablera och skala dessa processer. Dessa huvudprocesser är inom fälten Öppna data, AI, RPA, Digital Post, e-tjänster och IoT.
  • Umeå kommun har en framstående it-infrastruktur och det pågår bland annat arbete med att etablera ett stadsnät i Umeå för sakernas internet.

Tidigare vinnare genom åren:

  • Stockholm – Sveriges digitaliseringskommun 2017
  • Helsingborg – Sveriges IT-kommun 2015
  • Karlstad – Sveriges IT-kommun 2013
  • Upplands Väsby – Sveriges IT-kommun 2011
  • Falkenberg – Sveriges IT-kommun 2009
  • Umeå – Sveriges IT-kommun 2007
  • Malmö – Sveriges IT-kommun 2005
  • Nacka – Sveriges IT-kommun 2003
  • Kalix – Sveriges IT-kommun 2001

Fem snabba frågor till Kristine Ulander…

By | Uncategorized

…strateg med fokus på öppna data på DIGG:s enhet för utveckling och främjande.

Du åker under måndagen till Luxemburg – varför då?

– Under två dagar ska jag delta på möten som är relaterade till öppna data och PSI (Public Sector Information). EU har beslutat sig för att omarbeta PSI-direktivet, som är det direktiv som reglerar hur myndigheter ska tillgängliggöra sina offentliga data för att bidra till ökad öppenhet, ökad innovationsförmåga och bättre service. Själva beslutet på omarbetningen togs innan sommaren och nu har alla medlemsländer i EU två år på sig att införa direktivet.

Vilka möten ska du vara med på?

–  Jag åker ned för två möten hos EU-kommissionen. Det ena är ett möte med en expertgrupp kring öppna data och PSI. Gruppen lyder under EU-kommissionen och vi träffas ungefär en gång per halvår i Luxemburg. Det andra mötet är ett möte med en kommitté där vi kommer att diskutera särskilt värdefulla datamängder som kommer att bli tvingande öppna och avgiftsfria för alla medlemsländer. Just nu pågår en process för att specificera och komma överens om vilka datamängder som kommer inkluderas. För Sveriges del så har DIGG uppgiften att främja arbetet med öppna data, medan Lantmäteriet arbetar med regeringsuppdraget som gäller dessa särskilt värdefulla datamängder.

Det ryktas även om ett nytt nordeuropeiskt samarbete – berätta!

– Vi kommer att etablera ett nordisk-baltiskt samarbete kring öppna data och PSI och på tisdag kväll kommer vi för första gången att träffas. Som jag förstår det handlar det främst om kunskapsutbyte, vilket är mycket välkommet från mitt perspektiv. Det återstår att se vad det faktiskt kommer för konkret ut av mötet och hur fortsättningen ser ut.

Vad hoppas du få ut av besöket i Luxemburg?

– Främst handlar det om att få information från EU-kommissionen om hur det går med arbetet och hur långt man har kommit i processen. Från vårt håll så kommer vi att ge en uppdatering kring vilka satsningar och större projekt som just nu pågår inom öppna data och PSI i Sverige. På mötet med expertgruppen brukar vi genomföra en så kallad ”Tour de Table” där varje land ger en uppdatering, det är också alltid intressant att höra hur andra länder arbetar.

Vilka representerar Sverige förutom du?

– Jag reser med en person från Infrastrukturdepartementet, som också är den person som för Sveriges del sitter med i öppna data-kommittén för de värdefulla datamängderna. Representanterna i denna kommitté har den formella rätten att rösta för Sveriges räkning när det gäller de värdefulla datamängderna. Inga omröstningar kommer att ske den här gången däremot eftersom det kommer vara en längre process.

Luxemburg. Foto: Josefine Granding Larsson (CC BY-NC-ND 2.0)

Tips på öppna datakällor inför Hack for Sweden

By | Uncategorized

Hack for Sweden samlar hundratals personer som vill göra världen lite bättre – med hjälp av öppna data. Tävlingskategorierna i årets upplaga är miljö, trafik, näringsliv, hälsa, arbetsmarknad samt utbildning och forskning. I detta inlägg ger vi tips på några datakällor och publicister som vi tror är värda att ta en extra titt på, särskilt för den som är deltagare i Hack for Sweden. Vi har medvetet inte kategoriserat tipsen då vi tror att många datamängder skulle kunna nyttjas inom flera olika utmaningar på Hack for Sweden. Har du själv fler tips – kontakta oss så uppdaterar vi listan!

öppnadata.se är öppna data samlat under ett 15-tal olika kategorier. Det går även att söka datamängder genom titlar, teman och nyckelord, eller filtrera på den organisation som tillhandahåller en viss datamängd.

Badvattenkvalitet från Havs- och vattenmyndigheten, Väder- och klimatdata från SMHI

Skogsdata från Skogsstyrelsen, Natur-och miljödata från Naturvårdsverket t.ex Miljödataportalen, Art-, vatten-, och skogsdata från SLU. Grundvatten från SGU. Sveriges Miljömål på http://sverigesmiljomal.se/

 

Geodata på den nationella geodataportalen

Myndigheten för Skydd och Beredskap (MSB) har många öppna datamängder att via oppnadata.se, samt tillhandahåller Krisinformation öppet API , samt Polisens aktuella händelser.

Kollektivtrafikdata från Trafiklab, Resvanor från Trafikanalys, Trafikdata från Trafikverket, Vägdata från Nationell vägdatabas

Koladanyckeltal – nyckeltal för kommuner och regioner

Sjukvårdskvalitet och vårdindikatorer från Socialstyrelsen

Utlysningsdata från Vinnova

Jobtechdev från Arbetsförmedlingen

Skolenhetsregistret ,  Statistikdatabasen inkl Yrkesregister och matchingstjänst från SCB.

Konkursstatistik från Tillväxtanalys

Ytterligare inspiration på öppna data och alternativa datakällor finns bl.a. här på Sveriges challengeportal , som t.ex datakällor från den avslutade challenge kring Mobility

Testdata: Skatteverket har testdata för personnummer (testsamordningsnummer)

Hälsostatistik från OECD