Så får du in öppna data i verksamhetsutvecklingen

By | Uncategorized

|
No Comments

Att ledningen har beslutat att man ska jobba med öppna data, att det finns med som en del i verksamhetsutvecklingen och att det finns en långsiktig funktion (och inte en person) som har ansvar är framgångsfaktorer. Bild: Sebastian Sikora, Flickr (CC BY 2,0)

Framgångsfaktorer för beslutsfattare

Riksarkivet har under det år som uppdraget för att få myndigheter att arbeta med mer öppna data pågått frågat personer vid myndigheter vad de tycker är framgångsfaktorer för att myndigheten ska få in mer öppna data-arbete i verksamheten.

Svaret är tveklöst att:

  • det behövs tydliga beslut från myndighetens ledning om öppna data-arbetet, att man ska jobba med det och också att det är prioriterat för myndigheten
  • en annan viktig sak är att öppna data inte finns vid sidan om annan informationshantering, utan är en del av den och ska förvaltas långsiktigt
  • att öppna data finns med som en del i verksamhetsutvecklingen och att det finns en långsiktig funktion (och inte en person) som har ansvar är också ett vanligt svar. Liksom att det behövs en budget och att tid finns avsatt för arbetet

Det är dessa svar som Riksarkivet får på frågan om råd kring vad som skulle göra skillnad i frågan om hur öppna data ska levereras/hållas tillgänglig från myndigheten. Utöver de konkreta tipsen ovan finns:

Riksarkivets steg för steg-guide och vägledning
En guide för beslutsfattare kring öppna data från Internetstiftelsen (pdf)
Goda exempel över hur andra har gjort behöver lyftas fram så att fler kan ta del av dem. Läs om Goda exempel där exempel från myndigheters öppna data-arbete finns samlat.

Årets Hack for Sweden 13-15 april i Stockholm

By | Uncategorized

|
No Comments

Nu kan du som är student, utvecklare, innovatör/entreprenör etc. anmäla dig till Hack for Sweden för att lösa samhällsutmaningar med hjälp av svenska myndigheters öppna data.

Den 13-15 april arrangeras årets Hack for Sweden, i Norrsken House på Birger Jarlsgatan 57 C i Stockholm. Hack for Sweden är en tävling som pågår under 48 timmar fre- sön och som syftar till att lösa svenska samhällsutmaningar med hjälp av myndigheters öppna data. 

Tid: 13-15 April 2018
Plats: Norrsken House, Stockholm, Birger Jarlsgatan 57 C
Anmälan: Görs på hackforsweden.se mellan 28 februari – 28 mars
Målgrupp: Studenter, utvecklare, dataloggare, innovatörer och entreprenörer.
Resebidrag: Om du eller ditt team har en lång väg att resa är det möjligt att ansöka om bidrag för att täcka utgifterna för resan.

För att delta i Hack for Sweden; registrera dig/det team på upp till 8 personer som du har. Det finns flera olika kategorier att tävla i och flera olika utmaningar att lösa och ditt huvudverktyg kommer att vara öppna data. En jury kommer att välja vinnarna och det eftertraktade priset Hack for Sweden Award ges till laget eller deltagaren som kommer med den mest innovativa lösningen och kombinerar data på det mest kreativa sättet.

Hack for Sweden  är ett samarbete mellan 30 myndigheter och organisationer som vill möjliggöra utveckling av nya tjänster och produkter med hjälp av respektive myndighets öppna data.

En heldag om hur myndigheter kommer igång med öppna data

By | Uncategorized

|
No Comments

Det är personer på myndigheter som ska jobba med öppna data som vi vill nå. Därför hade vi en heldag om hur en myndighet kommer igång och jobbar med öppna data. Säger Sanja Halling, projektledare, Riksarkivet.

Riksarkivet har i uppdrag från regeringen att främja myndigheters arbete med öppna data. Många myndigheter har på senare tid sett ut en ansvarig för öppna data och vill komma igång och börja enkelt. eSam och Riksarkivet anordnade ett heldags öppet forum.

Riksarkivet och eSam bjöd den 14 februari in personer som har för avsikt att arbeta med öppna data på sin myndighet till en heldag om hur man bäst jobbar med öppna data. Syftet är att mer öppna data från statsförvaltningen ska produceras av Sveriges myndigheter och visas upp i den Svenska nationella portalen för öppna data, oppnadata.se.

-Flera myndigheter har på senare tid utsett en ansvarig för öppna data och nu vill många komma igång och lära sig hur man gör och hur man börjar enkelt, säger Sanja Halling, projektledare Riksakivet.

Börja enkelt
På den svenska nationella portalen för öppna data oppnadata.se finns en steg för steg-guide för dem som är nybörjare inom området. Riksarkivets första råd är att följa den guiden. Riksarkivet följer EU-kommissionens rekommendationer för öppna data arbetet. Vill man lära sig mer finns en gratis e-utbildning från europeiska dataportalen som Riksarkivet översatt till svenska. Riksarkivet tipsar också om att titta ”goda exempel” på oppnadata.se som bland annat visar upp arbetsprocesser hos myndigheter som kommit en bit.

Steg för steg-guide
E-utbildning

Riksarkivet inledde dagen med att visa steg för steg-guiden och den översatta e-utbildningen och berättade kort om sitt uppdrag för att främja myndigheters arbete med öppna data. En workshop hölls där deltagarna bland annat fick diskutera kring hur de ska komma igång att jobba med öppna data på just sin myndighet, vilken data de skulle kunna tänka sig att börja med och hur man beskriver den samt vilket ytterligare stöd de skulle behöva från statsförvaltningen.

Några resultat från workshopen var: att det är bra att undvika att arbetet är personberoende. Det är bra om myndigheter har en ”funktion snarare än person” för öppna data, med roller så att verksamheten fortsätter om någon person byter uppgifter eller arbetsgivare. Även vikten av att lära av varandra poängterades under workshopen.

-Det är personer på myndigheter som ska jobba med öppna data som vi vill nå. Därför hade vi en heldag för myndigheter om hur en myndighet kommer igång och jobbar med öppna data. Vi ser att intresset är stort och det är jätteroligt och vi planerar fler utbildningar och dagar av detta slag, säger Sanja Halling.

Spännande resultat från hack på Riksarkivet

By | Uncategorized

|
No Comments

 

Vid ett hackaton på Riksarkivet fick deltagare möjlighet att anpassa verktyg till den kommande rekommendationen av metadataspecifikationen DCAT-AP. Bild: Hack for Sweden

Den 1-2 februari anordnades ett hack – ett evenemang där programmerare träffas för att programmera och inspireras av varandras färdigheter i att skriva kod – på Riksarkivet. Syftet var att anpassa verktyg med öppen källkod till den nya svenska anpassningen av metadataspecifikationen DCAT-AP. I framtiden ska metadataspecifikationen användas för att publicera PSI-förteckningar och öppna data i Sverige.

Målet är att svenska myndigheter i framtiden ska publicera öppna data i nationella dataportalen oppnadata.se med hjälp av den av EU rekommenderade metadataspecifikationen DCAT-AP. Totalt 15 personer deltog i hacket. Deltagarna fick möjlighet att pröva att anpassa verktyg med öppen källkod utifrån dataelement i den kommande rekommendationen av metadataspecifikationen DCAT-AP. På grund av en licensfråga kunde den nya svenska anpassningen av metadataspecifikationen DCAT-AP inte presenteras vid tidpunkten för hacket så deltagarna utgick från ett utkast av den nya svenska anpassningen.

Svensk anpassning av den av EU-rekommenderade metadataspecifikationen DCAT-AP (utkast)

Hacket resulterade bland annat i att Riksantikvarieämbetet som en av de deltagande myndigheterna publicerade den nationella kulturarvsportalen K-samsök i den nationella dataportalen. K-samsök är en portal som samlar, tillgängliggör och länkar ihop kulturarv från svenska museer och andra minnesinstitutioner. Här finns data om kulturarv – till exempel museiföremål, bildsamlingar och arkivhandlingar från en mängd olika institutioner. Dessa samlas in till K-samsöks databas och görs tillgängliga för användning. Det rör sig om ca 900 000 fornminnen, t ex gravfält, runstenar och industrilämningar, ca 130 000 historiska/k-märkta byggnader, t ex slott och kyrkor och drygt 1 miljon fotografier tagna från mitten av 1800-talet fram till idag.

-Det är glädjande att vi nu kan se så mycket användbar öppna data i nationella portalen, säger Sanja Halling, projektledare för Riksakivets uppdrag för att främja myndigheters arbete med öppna data.

Riksarkivet och Arbetsförmedlingen – som projektledare för Hack for Sweden – var arrangörer av hacket.

Publicera data som öppna

By | Uncategorized

|
No Comments

”Det roligaste är att vi underlättat för användare”, säger Bobo Tideström vid Lantmäteriet.

Tanken med öppen data är att den ska kunna användas fritt utan att den som använder den ska behöva tänka på upphovsrätt eller andra restriktioner. Det är möjligt bara om man tillgängliggör data helt utan begränsande licensvillkor. Öppna data är data som finns tillgänglig för användning och vidarespridning utan några begränsningar, som t ex kostnader eller upphovsrättsliga villkor.

Om din organisations data är öppen men inte rättighetsmärkt som öppen är rekommendationen att märka den som öppen när den publiceras. Genom att använda rättighetsmärkningen Creative Commons CC0 visar du att datan är fri att användas, vidarespridas och modifieras utan några som helst begränsningar.

Det finns fler fördelar med att ta bort alla krav vid användning och att ange licensen CC0 för användarna. Data fri från villkor gör att den kan visas upp på ett användarvänligt sätt i digitala tjänster, enskilt eller tillsammans med data från andra källor. Datan kan även spridas vidare i flera led utan att källan måste anges. Om en digital tjänst innehåller data som har krav på att ange källa så behöver källan visas upp varje gång användaren ser just den specifika datamängden i flödet, vilket oftast är svårt att åstadkomma på ett praktiskt sätt.

På Lantmäteriet har man därför börjat använda licensen CC0 för all data som är öppen och därmed lämnat det krav man tidigare haft på att användare ska ange källa vid vidareutnyttjande av datamängder. Nu används bara CC0. Bobo Tideström, verksamhetsutvecklare på Lantmäteriet beskriver detta som ett bra beslut, framförallt med tanke på Lantmäteriets mål att öka och bredda användningen av geodata.

Bobo Tideström berättar att de under arbetet med licensvillkoren gjorde en förfrågan till Lantmäteriets jurister kring att använda CC0, istället för CC-BY. Tidigare hade de sagt att det inte går eftersom att en myndighet inte kan avsäga sig upphovsrätten – men marknadsavdelningen gjorde ett nytt försök.

– Då ändrades tolkningen. Vi kan formellt inte avsäga oss rätten, men vi kan i praktiken sluta att hävda den. Utifrån detta skrevs ett beslutsunderlag som sedan togs enligt gängse beslutsprocess. Sedan återstod bara att bestämma datum, fundera kring kommunikation och förändring av texter på hemsidan etc, säger Bobo Tidestöm.

Lantmäteriet har på senare tid sett en ökad användning av öppna data och användare har hört av sig i positiva ordalag. Data som publicerats för ca två år sedan har nu börjat användas i betydligt större utsträckning. Tidigare var licensformen ett hinder för detta, menar Bobo Tideström.

– Lantmäteriet har inget egenintresse av att ”jaga” användare av öppna data om de inte hänvisar till källan ordentligt. En ytterligare orsak till beslutet var att Lantmäteriet ville förenkla och inte behöva förklara flera olika licensformer. Vi har också fått indikationer på att det tidigare, när källhänvisning krävdes varit svårt eller till och med omöjligt att använda vår data i vissa situationer, framför allt där data från många olika källor ska kombineras, säger Bobo Tideström.

Bobo Tideström ger rådet till andra som ska publicera öppen data att våga göra datan fri och så användbar som möjligt, dvs märka den med CC0.

– Det roligaste med att vi släppt datan som öppen är att vi underlättat för användare och gjort användningsmöjligheterna mer flexibla. Vi trodde inte att dessa villkor, utan krav på källhänvisning, skulle göra skillnad på om data går att använda eller inte inom vissa områden, men det har vi nu fått bekräftelse på att så är fallet, menar Bobo Tideström.

– En lite rolig händelse var att vi fick en tårta budad till enheten som tack för att vi drivit igenom detta med förenklade licensvillkor, säger Bobo.