Vägledningen har två huvudsakliga rekommendationer när det gäller tillgängliggörande av offentlig information, huvudalternativet som innebär tillgängliggörande på webben och andrahandsalternativet som innebär elektroniskt utlämnande på begäran. I detta kapitel beskriver vi en myndighets skyldigheter när det gäller en begäran om utlämnade av handlingar, och vilka villkor som en myndighet får uppställa för att sådana handlingar ska få vidareutnyttjas. Kapitlet presenterar sålunda en myndighets ”minimiåtagande” . Vi rekommenderar dock att myndigheten går längre än till minimikravet och istället använder huvudalternativet eller andrahandsalternativet.

När det gäller en begäran om att ta del av en allmän handling finns villkoren för utlämnande i 2 kap. TF, offentlighets- och sekretesslagen och avgiftsförordningen. En myndighet kan inte ställa upp villkor för vidareutnyttjandet för att lämna ut icke sekretessbelagda uppgifter. Eventuella villkor för vidareutnyttjandet brukar handla om att staten eller en kommun har upphovsrätten till verk som ingår i de utlämnade handlingarna, och de villkoren måste hanteras separat, t.ex. i samband med att en begäran om vidareutnyttjande framställs.

Utskriftsundantaget gör att utlämnande enligt 2 kap TF ofta är en mindre attraktiv väg för den som vill vidareutnyttja offentlig information. Detta kapitel visar endast hur rätten att ta del av en allmän handling förhåller sig till vidareutnyttjande av myndighetsinformation. Framställningen är därför kortfattad. Notera dock vad som har sagts om utskriftundantagets ställning efter ändringen av PSI-direktivet ovan.